HamnholmenKartaSyftetHjelte:s vägLiljebäcks vägGörans vägWennbergs vägKontakta migBildgalleri
Hamnholmen
Hamnholmen



Kallaxheden

Den s.k. Lulheden eller Lulviksheden köptes enligt avtal
med tre bönder i Måttsund år 1670. Den har senare

administrativt överflyttats till Nederluleå och kallas
numera Kallaxheden.
Ursprungligen är fastigheten troligen ett s.k.
förläningsfiske (laxfiske) från år 1327. Som ”tillider” till
laxfisket erhöll laxfiskedelägarna det triangelformade
området som i dag är Kallaxheden 1:1.Kallaxheden2:1
Kallaxheden 4:1 äger Luleå stad. Kallaxheden3:1 är i
privat ägo.

Laxfisket upphörde och Luleå stad köpte området av tre
måttsundsbönder som var ägare till fisket. I Måttsunds
byabok finns avskrift av köpebrevet från år 1670.
Den 8 februari 1732 instämde Kallaxbönderna Luleå
stad till tinget för att ett antal stadsborgare hade hopat 250
lass renmossa på Kallaxheden. Kallaxborna ansåg att
detta var odelad mark och att de hade närmaste rätten till
marken.
Luleå stad kunde dock uppvisa ett köpebrev som var
undertecknat av måttsundsborna Pär Jönsson och John
Eriksson med följande lydelse:
Betjänne wi oss underskrefne att hafwa med fast wilja
och bägges wårt samtycke sålt wed och mulbetye till
Luleå stads Bågare och Invånare, som oss tillförne uti vår
arfspart, begynnes wed tre stenar vid Kallaxvägen, och
sedan utföre att Lulhällan och norrut Hamnholmen och
in i Gäddvik, emot det af Staden tillförne köpt af
Gäddviksborna, uppå benämnda skog och mulbete så
mycket som part 2 tredjedelar hafwer med fullt nöje
uppburit trettiotvå daler kopparmynt till evärderlig, så
(otydligt) wi och wåra barn hafva vidare därpå att påtala,
till mera wisso och stads-fästelse hafwa wi låtit sätta vårt
namn och bomärke under
Datum Luleå den 30 Mari Anno 1670
Pär Jönsson Bomärke (Permöch Nr 10)
John Eriksson Bomärke (Äirik Nr 3)”
På baksidan av ovanstående köpebrev har de då varande
ägarna av säljarnas hemman i Måttsund dem 3 november
1731 intygat att marken var såld av deras förfäder och
undertecknade bomärken var igenkända och för övrigt
fortfarande använda.
Antagligen fanns också ett köpebrev
från den tredje ägaren, men detta har dock inte åberopats.
Kallaxborna betvivlade vid tinget riktigheten av
köpebrevet och säljarnas rätt att sälja marken samt vidhöll
sitt skadeståndskrav på 250 daler för bortförd renmossa.
Rätten ansåg sig icke kunna döma i målet då ägarskapet
stödde sig på en Kungl. Resolution som gällde städernas
tillstånd att köpa mark. Ärendet remitterades därför till
Landshövdingen i Västerbottens län.
Den 5 april 1732 avlämnade landshövding J Grundel sin
resolution i ärendet och fastslog, efter att ha låtit
kontrollera befintliga rågångar, att köpet var lagligt och
att Luleå stad var rätt ägare till markområdet.
Området där stugorna på Hamnholmen ligger har
fastihetsbetäckningen Kallaxheden 1:1,2.1 och 4:1

Bebyggelse på Hamnholmen

Redan 1907 började man prata om bebyggelse på
Hamnholmen
(har inte hittat någon tidigare text )

Konsul G Groth disponerade ett område på Hamnholmen
i början på 1920:talet.

I Juni 1922 låg ett förslag om att arrendera ut tomter på Hamnholmen.
Den 19 juni 1922 behandlade man skrivelsen om arrendetomter på
Hamnholmen. Den 19 juni 1922 kom beslutet att tillåta tomter på
hamnholmen med vissa restrektioner.

I slutet på april 1926 erbjöd Konsul Groth Luleå stad att köpa Groths
tillhöriga 33,57 av Hamnholmen till ett pris av 7000 kr, men Drätselkammare
tyckte att det var ett för högt pris så man föreslog att stadsfullmäktige
skulle om ett pris på 6000 kr för fastigheten.

Sammanställning år 2008 av Georg Palmgren


Under åren 1966-1984 tjänstgjorde jag som stadsingenjör
i Luleå och därefter, 1984-1993, som chef för Luleå
lantmäteridistrikt. I arbetsuppgifterna ingick bl.a. att föra
ett kartverk över stadens mark som sedan kunde användas
som underlag för stadsplaner, översiktskartor och
turistkartor mm. Detaljplanerna följdes upp med
tomtindelningar, utsättning av gator och byggnader samt
avstyckning av nya fastigheter mm.


För att läsa hela sammanställningen klicka här

Ångfärjan Trafik som brandbekämpare

Färjan fick gripa in vid en miljonbrand i Karlshälls trämassefabrik 1921.
Den gjorde en stor insats vid ett brinnande magasin vid Kolbolaget 1925 och
deltog när det stora bostadshuset på Stensborg brann 1936.
Kanske den gjorde sin största insats under den stora skogsbranden över Kallaxheden 1939,
då den låg i Lulviken och bidrog till att Hamnholmen räddades.


De uppgifter som visas på sidorna finns att läsa i Luleå kommuns arliv







 

HamnholmenKartaSyftetHjelte:s vägLiljebäcks vägGörans vägWennbergs vägKontakta migBildgalleri